Hur planerar man exponering i en UP-gruppbehandling?
Många är intresserade av att använda Unified Protocol som en gruppbehandling. Fördelarna är flera: man kan behandla flera patienter samtidigt och effektivisera mottagningen, och själva gruppsituationen erbjuder många möjligheter till exponering och färdighetsträning. De färdighetstränande modulerna i UP (känsloskolan, medveten närvaro, kognitiv omvärdering, känslostyrda beteenden osv) är lätta att tillämpa i gruppformat, men hur lägger man upp exponeringen?
En av utmaningarna i UP gruppbehandling är att balansera deltagarnas behov av exponering för individuella teman, och gruppens behov som helhet. Många fastnar i att endast planera exponering som hemuppgift, men det är viktigt att också utnyttja grupptillfällena till exponering under sessionen, bland annat för att kunna modellera motsatta känslostyrda beteenden. Det är också väldigt gynnsamt för gruppsammanhållningen (som medierar utfall vid gruppbehandling) och deltagarnas motivation att våga möta svåra känslor. Men hur hinner man, och hur drar man nytta av gruppen som helhet istället för att bara genomföra individuella exponeringar inför publik?
Här är ett exempel på en planering av sessionerna under exponeringsfasen i en UP-gruppbehandling. Varje deltagare har givetvis individuella huvudmål och en egen exponeringshierarki. I UP har vi också generella mål att våga möta känslor och genom exponering falsifiera förväntningar att känslor är farliga, skadliga eller inte går att stå ut med. Ett annat generellt mål är att öka flexibiliteten, både kognitivt och när det gäller beteenden.
I detta exempel har psykologerna planerat ett par exponeringsövningar som både syftar till att ge gruppdeltagare möjlighet att arbeta med sin specifika exponeringshierarki, men också att ge övriga kursdeltagare möjlighet att göra generell känsloexponering, och hålla alla deltagare aktiva. Lägg märke till hur en och samma exponeringsuppgift kan utnyttjas för flera syften. Psykologerna har också börjat vända på rollerna: medan psykologerna inledningsvis varit mycket aktiva har nu gruppdeltagarna själva börjat ta rollen att leda övningar, vilket givetvis innebär en exponering men också möjlighet att involvera de andra gruppmedlemmarna och repetera centrala UP-färdigheter. Ett annat sätt som övriga gruppmedlemmar involveras är genom att de har som uppgift att själva lägga märke till sina känsloreaktioner medan de ser andra deltagare arbeta aktivt med sina exponeringsuppgifter. Denna typ av generell exponering för känslor kallas generaliserade känsloexponeringar i UP.
